Pocketrabatt i mobilen, anyone?

Den nya rabattkupongen klipper man inte ut ur direktreklamen, den nya rabattkupongen hämtar man på internet. Där beställer man den till sin mobil, som man sedan visar i kassan hos utvalda butiker för att få tio kronor rabatt på en Grisham. Den moderna kupongen är nämligen en streckkod på en mobildisplay. Framtiden är redan här!

Fällan av Michael Connelly

Man, vad jag älskar Connelly! Han är alltid ett säkert kort i deckardjungeln, och Fällan (The Narrows) är en av hans bästa böcker hittills. I denna den tionde boken om Harry Bosch knyter han ihop berättelser från tidigare titlar som Poeten, Mörkare än natten och Blodspår.

Obligatorisk läsning innan Fällan är Poeten, som i mitt tycke är Connellys stora mästerverk. I den går en listig och brutal seriemördare lös, med polismän som specialitet och Edgar Allen Poe-citat som signatur.

Om du är ute efter en sjukt spännande bok, full med hisnande vändningar, lösryckta pusselbitar och trovärdiga upplösningar - läs först Poeten och sen Fällan.

I korthet: det bästa av den bäste.
Läs om du gillar: Dennis Lehane.

Bokköparnas älsklingar

Nu i veckan var det dags för årets Pocketparty, en tillställning där de svenska publikfavoriterna står i centrum. Där delas det nämligen ut pris till förra årets storsäljarpocketar.

De två största vinnarna var Camilla Läckberg och Kajsa Ingemarsson, som gick hem med varsin platinapocket för mer än 100 000 sålda exemplar var, Läckberg med Stenhuggaren och Ingemarsson med Små citroner gula.

I fackklassen fick Ulla-Carin Lindquists familj ta emot hennes postuma guldpocket för mer en 50 000 sålda exemplar av Ro utan åror. Sandor slash Ida visade sig fortfarande vara den mestsäljande ungdomspocketen, och Sara Kadefors fick en silverpocket för mer än 30 000 sålda exemplar. I kategorin för översatta böcker var det inte helt oväntat Alexander McCall Smiths Damernas detektivbyrå som fick platina.

Specialpriset gick till Gellert Tamas och hans Lasermannen, och omslagspriset till Jens Magnusson som formgett Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist.

Är ni nyfikna på vilka andra pockets det egentligen var som sålde bäst under 2005 så hittar ni samtliga pristagare här.

Kritikernas älsklingar

Time har (högst subjektivt såklart) listat de 100 bästa engelskspråkiga romanerna från 1923 till nutid. Jag har (väldigt objektivt) inventerat min bokbildning, och resultatet är en aning nedslående.

Utav dessa 100 böcker har jag läst 12:

Animal Farm av George Orwell
The Berlin Stories av Christopher Isherwood
The Catcher in the Rye av J.D. Salinger
A Clockwork Orange av Anthony Burgess
The Great Gatsby av F. Scott Fitzgerald
The Lion, The Witch and the Wardrobe av C.S. Lewis
Lolita av Vladimir Nabokov
Lord of the Flies av William Golding
To the Lighthouse av Virginia Woolf
1984 av George Orwell
Slaughterhouse-Five av Kurt Vonnegut
Tropic of Cancer av Henry Miller

Och sen så har jag ju faktiskt läst några av de andra författarna också, kanske inte just de utvalda böckerna, men ändå förbaskat bra saker:

Raymond Chandler (Short Cuts)
Margaret Atwood (Cat's Eye)
John Fowles (The Collector, The Magus)
Doris Lessing (En novellsamling som jag tappat namnet på...)
John Steinbeck (Tortilla Flat)
William S. Burroughs (Junkie)
William Gibson (Idoru)

Jag undrar hur en motsvarande svensk lista skulle se ut? Finns den redan? Eller ska man ta chansen och sätta ihop sin egna subjektiva sammanställning? Det skulle vara fint att sätta ribban själv, och nöjt kunna konstatera att man läst 100 % av titlarna.

Utanmyr av Sofia Nordin

Johanna träffar Susanna på en fest hemma i Stockholm. Två dagar senare sitter hon på en rälsbuss långt uppe i Norrland, på väg till kollektivet Utanmyr. Väl framme välkomnas hon av de övriga medlemmarna, får en underslaf i det gemensamma sovrummet, lär sig att arbeta med händerna och söker sin plats i gemenskapen.

Utanmyr är drömmen vi alla har haft, Utanmyr är självhushållet, Utanmyr är friheten. På många sätt. Men Utanmyr är också gemensamma hemligheter, saker man aldrig pratar om, och svåra beslut som måste fattas för kollektivets kvarbliende.

Det här är en ganska lättläst liten roman på 154 sidor, där berättelsen drivs framåt av frågorna kring vad kollektivet egentligen döljer. Nordins enkla men poetiska språk förmedlar stämningar, smaker och dofter på ett levande och engagerande sätt - läsaren delar såväl säng som blåbärsbuske med berättaren. Ett smakprov:

"Ja, Utanmyr. Jag vet inte hur jag borde beskriva det. Jag kan berätta om alla träden, som var fler och högre och mer lavbeklädda än i en aldrig så vildvuxen stockholmsk joggingskog, jag kan berätta om marken som böljade upp och ner i blånande sänkor och höjder i alla riktningar, jag kan berätta om husen som var vackrare än på Skansen, om den täta doften av jord och grönska, och om tystnaden - den milsvida tystnaden som omslöt stället med sina miljoner skogstystnadsljud."

Så, en småspännande men mest intressant roman om människor och vad de döljer.

3 bok-blir-film-listor

3 filmatiseringar jag ser fram emot:
Djävulen bär Prada
Låt den rätte komma in
Hanteringen av odöda

3 filmatiseringar jag gillar:
American Psycho
Harry Potter (alla hittills)
Mystic River

3 av mina önskefilmatiseringar:
Den hemliga historien
Ikarosflickan
Prep

In Cold Blood av Truman Capote

Ni vet hur det är med omslag, ibland är de så snygga att man helt enkelt inte kan låta bli. Jag rotade runt i en engelsk second handbokaffär (antikvariat är kanske ett lite väl starkt ord i sammanhanget) i Friedrichshain, Berlin för några år sen, i sommarslö jakt på något spännande och/eller intressant att läsa i parken.

Affären var berlinsk inrökt med sköna inventarier som loppig plyschsoffa och tre skottar bakom disken. Sortimentet var sinnessjukt slitet och blandat. Jag vill minnas att där även fanns en liten skandinavisk hylla med ett tiotal titlar, däribland Naiv.Super och en Marianne Fredriksson.

I alla fall så stod jag och lät blicken glida över Austen och Albom, Binchy och Baldacci när den fastnar på en vit liten sak med blodfläckad rygg. Va? In Cold Blood hette den, snacka om snygg titel, och författarnamnet Truman Capote lät irriterande bekant. Baksidestexten förklarade att han var mannen bakom Breakfast at Tiffany's, som nu skrivit ett reportage om två män som helt utan större anledning mördar en hel familj i Holcomb, Kansas. Här var boken!

Mitt uppdrag var nu slutfört, och jag gick glatt ut solen med en luggsliten pocketbok i handen. Ett dygn senare var den utläst.

Då visste jag ingenting om Capotes relation till männen Smith och Hickock och hade aldrig hört några detaljer om hans sorgliga liv, så det var högst förutsättningslös läsning. Och jag älskade den! Jag hade aldrig läst någonting som den. Konsten att skriva reportage i romanform, non fiction novels eller new journalism, gjorde mig antagligen lika extatisk som läsarna när boken gavs ut på 60-talet.

Capote tecknar såväl familjen Clutter som deras banemäns historia, och hur deras vägar slutligen måste mötas. Han skildrar meningslösheten och kallblodigheten i det som sedan sker, när två trasiga mäns möte utmynnar i brutala mord, vilka i sin tur leder till rättvisans lika kallblodiga utplånande av liv.

Men In Cold Blood är mer än en intressant kriminalhistoria med 50-talets USA som kuliss, den lyckas vara hårdkokt spänningsroman, sociologisk fallstudie och väldigt otroligt välskriven roman på en och samma gång. Capote driver på berättelsen som tydligt leder mot undergången, samtidigt som han tar sig tid att leka med språkets ordvändningar och bilder. Ett välciterat exempel är detta:

"Until one morning in mid-November of 1959, few Americans--in fact, few Kansans--had ever heard of Holcomb. Like the waters of the river, like the motorists on the highway, and like the yellow trains streaking down the Santa Fe tracks, drama, in the shape of exceptional happenings, had never stopped there."

Det här är en modern klassiker - läs!

I korthet: spännande, psykologisk, välskriven.
Läs om du gillar: Lasermannen.