har korats av Svenska Deckarakademin.
Min stora favorit Flickan som lekte med elden tog hem pokalen i den svenska kategorin, och är nu alltså även officiellt utnämnd till årets bästa svenska deckare, tjoho!
Den översatta klassen vanns av Philippe Claudel och Grå själar. En fransk deckare som utspelas under första världskriget, handlar om ondska och jämförs med Torgny Lindgren - visst låter det som något? Jag är riktigt nyfiken på den här!
söndag, november 26, 2006
tisdag, november 21, 2006
Dannyboy & kärleken av Daniel Åberg
En förvirrad ung man i frack rusar genom Uppsala och kastar sig på Stockholmspendeln. Samtidigt, i Stockholm, hinkar en ung kvinna i sig alla värktabletter hon har, som ett första steg i projektet Att ta sitt liv.
När skarpnäckståget rullar in vid Medborgarplatsens perrong är det hon som försöker hoppa framför det, och han som drar in henne på perrongen igen. En främling räddar en annan främlings liv, och efter det tillbringar de ett intensivt dygn ihop på Söders krogar och gator. De super hejdlöst samtidigt som de lirkar fram varandras livshistorier och hemligheter, och på vägen hinner de med allt från att hänga på Guldapan till att stjäla Alexander Bards plånbok och simma från Patricia.
Dannyboy & kärleken är en superfin historia om kärlek, studentstadsminnen och det där med att äntligen bli vuxen nångång. Den har ett galet driv (kan till och med läsas på bussen omringad av dagisflock), och är faktiskt helt omöjlig att släppa.
Visst är generationsroman ett uttjatat ord, men den här underbara romanen sammanfattar helt enkelt min (och många andras) väg från småstadsuppväxt till storstadsliv, via vilda studentår på popklubbar och en och annan insikt om kärleken och livet. Klockrent!
PS. Daniel Åberg bloggar om arbetet med roman #2, som kanske kommer att få den underbara titeln Vi har redan sagt hej då.
När skarpnäckståget rullar in vid Medborgarplatsens perrong är det hon som försöker hoppa framför det, och han som drar in henne på perrongen igen. En främling räddar en annan främlings liv, och efter det tillbringar de ett intensivt dygn ihop på Söders krogar och gator. De super hejdlöst samtidigt som de lirkar fram varandras livshistorier och hemligheter, och på vägen hinner de med allt från att hänga på Guldapan till att stjäla Alexander Bards plånbok och simma från Patricia.
Dannyboy & kärleken är en superfin historia om kärlek, studentstadsminnen och det där med att äntligen bli vuxen nångång. Den har ett galet driv (kan till och med läsas på bussen omringad av dagisflock), och är faktiskt helt omöjlig att släppa.
Visst är generationsroman ett uttjatat ord, men den här underbara romanen sammanfattar helt enkelt min (och många andras) väg från småstadsuppväxt till storstadsliv, via vilda studentår på popklubbar och en och annan insikt om kärleken och livet. Klockrent!
PS. Daniel Åberg bloggar om arbetet med roman #2, som kanske kommer att få den underbara titeln Vi har redan sagt hej då.
måndag, november 13, 2006
Promise me av Harlan Coben
Harlan Coben har skrivit ett helt gäng ruggiga sträckläsarthrillers, till exempel Berätta inte för någon, Borta för alltid och Ett enda ögonblick.
Vad de alla har gemensamt är 1. att de är helt omöjliga att släppa, och 2. att de handlar om till synes vanliga människor vars liv plötsligt vänds upp och ner. Ingenting är nånsin som man trodde i hans böcker, och som läsare får man hjärnan runttumlad några varv innan man överraskas med upplösningen. Underbart!
Promise me är minst lika konspiratorisk som hans andra böcker, och berättelsen är tät, mörk och full av hemligheter. Huvudpersonen Myron är en misslyckad basebollspelare med ett skumt förflutet, som i ett sentimentalt rus råkar lova sin barndomskompis dotter att hon alltid kan ringa honom om hon inte kan ta sig hem på natten.
En natt ringer hon och säger att hon har varit på en fest och behöver ta sig till sin kompis. Myron skjutsar henne till ett mystiskt hus, hon kliver ur bilen och in på gården och sen ... ja, sen är hon försvunnen. Naturligtvis blir både Myron och hans eventuella avsikter misstänktliggjorda och utredda, samtidigt som han själv tar upp jakten på sanningen. Och det är han såklart inte ensam om...
Galet spännande, klurig intrig, och ännu en Coben-deckare att gilla starkt!
Vad de alla har gemensamt är 1. att de är helt omöjliga att släppa, och 2. att de handlar om till synes vanliga människor vars liv plötsligt vänds upp och ner. Ingenting är nånsin som man trodde i hans böcker, och som läsare får man hjärnan runttumlad några varv innan man överraskas med upplösningen. Underbart!
Promise me är minst lika konspiratorisk som hans andra böcker, och berättelsen är tät, mörk och full av hemligheter. Huvudpersonen Myron är en misslyckad basebollspelare med ett skumt förflutet, som i ett sentimentalt rus råkar lova sin barndomskompis dotter att hon alltid kan ringa honom om hon inte kan ta sig hem på natten.
En natt ringer hon och säger att hon har varit på en fest och behöver ta sig till sin kompis. Myron skjutsar henne till ett mystiskt hus, hon kliver ur bilen och in på gården och sen ... ja, sen är hon försvunnen. Naturligtvis blir både Myron och hans eventuella avsikter misstänktliggjorda och utredda, samtidigt som han själv tar upp jakten på sanningen. Och det är han såklart inte ensam om...
Galet spännande, klurig intrig, och ännu en Coben-deckare att gilla starkt!
onsdag, november 08, 2006
Den där bokaffären igen
Sprang förbi New York Stories idag igen, än en gång alldeles för sent för att få se böckerna på insidan! (Det kunde jag ju räknat ut med lilltån att butiken skulle vara stängd vid åttatiden, men hoppet är väl det sista som överger människan, och Vasastan världens mysigaste promenadställe...)
Men jag fick mig i alla fall en rejäl skyltfönstertitt - en massa New York-böcker såklart, Pamuk, en hel del annat fint och massor med små mysiga lappar med kommentarer till böckerna. Jag har en stark känsla av den där boklådan kommer att förändra mitt liv. På lång sikt kommer den att sparka iväg mig till New York (i vår, mina vänner, i vår), på kort sikt kommer den nog att försämra min ekonomi och förbättra min bokhylla... Och ni, man kan dricka kaffe och boknörda samtidigt där!
Men jag fick mig i alla fall en rejäl skyltfönstertitt - en massa New York-böcker såklart, Pamuk, en hel del annat fint och massor med små mysiga lappar med kommentarer till böckerna. Jag har en stark känsla av den där boklådan kommer att förändra mitt liv. På lång sikt kommer den att sparka iväg mig till New York (i vår, mina vänner, i vår), på kort sikt kommer den nog att försämra min ekonomi och förbättra min bokhylla... Och ni, man kan dricka kaffe och boknörda samtidigt där!
söndag, november 05, 2006
Deckarnomineringar!
Jippie, nu har Svenska Deckarakademin släppt nomineringarna till årets bästa kriminalromaner, och snacka om hög klass på urvalet. Jag hittar bara favoritförfattare på listan!
Bästa svenska kriminalroman:
Efterskalv av Arne Dahl
Främmande fågel av Anna Jansson
Flickan som lekte med elden av Stieg Larsson
Edward Finnigans upprättelse av Anders Roslund & Börge Hellström
Fly för livet av Helena von Zweigbergk
Bästa till svenska översatta kriminalroman:
Grå själar av Philippe Claudel (övers: Lisa Andersson Lindberg)
Mannen i sjön av Arnaldur Indriðason (övers: Ylva Hellerud
Undantaget av Christian Jungersen. (övers: Helena Sjöstrand och Gösta Svenn)
Blodsarv av Denise Mina (övers: Boel Unnerstad)
Egyptologens gåta av Arthur Phillips (övers: Ylva Spångberg)
Visst är det svårt att välja, men det kommer nog knappast som en överraskning att mina storfavoriter är Larsson och Indriðason. (Hallå Norstedts, sluta ruva på 3:an i Millenniumtrilogin, vi läsare behöver den nuuu!)
Den 25:e november får vi veta hur det går, då har Akademin höstmöte (på Svenska Deckarbiblioteket, hur fantastiskt är inte det?).
PS. Och vad är egentligen Svenska Deckarakademin, kanske du undrar? Jo, den är såklart deckarnas sköna motsvarighet till den lite mer kragstärkta Svenska Akademien. Den grundades på 70-talet (nähä!) och ska "verka för kriminalgenrens bästa", såväl genom egen utgivning som genom prisutdelningar.
Bästa svenska kriminalroman:
Efterskalv av Arne Dahl
Främmande fågel av Anna Jansson
Flickan som lekte med elden av Stieg Larsson
Edward Finnigans upprättelse av Anders Roslund & Börge Hellström
Fly för livet av Helena von Zweigbergk
Bästa till svenska översatta kriminalroman:
Grå själar av Philippe Claudel (övers: Lisa Andersson Lindberg)
Mannen i sjön av Arnaldur Indriðason (övers: Ylva Hellerud
Undantaget av Christian Jungersen. (övers: Helena Sjöstrand och Gösta Svenn)
Blodsarv av Denise Mina (övers: Boel Unnerstad)
Egyptologens gåta av Arthur Phillips (övers: Ylva Spångberg)
Visst är det svårt att välja, men det kommer nog knappast som en överraskning att mina storfavoriter är Larsson och Indriðason. (Hallå Norstedts, sluta ruva på 3:an i Millenniumtrilogin, vi läsare behöver den nuuu!)
Den 25:e november får vi veta hur det går, då har Akademin höstmöte (på Svenska Deckarbiblioteket, hur fantastiskt är inte det?).
PS. Och vad är egentligen Svenska Deckarakademin, kanske du undrar? Jo, den är såklart deckarnas sköna motsvarighet till den lite mer kragstärkta Svenska Akademien. Den grundades på 70-talet (nähä!) och ska "verka för kriminalgenrens bästa", såväl genom egen utgivning som genom prisutdelningar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
