Åter

Tillbaka efter tystnaden. Turnerade Pocketshoppen idag, i jakt på julklappsinspiration samt roman om besatthet som jag hade läst fina ord om "nånstans på internet" (lycka till, liksom).

Kom ut leende med fin liten kasse, märkligt nog enbart innehållande, eh, julklappar til mig själv, som vi kallar det. Det blev en helt annan besatt kärleksroman, Ge sig hän av Pia Tafdrup - poet gone prosaist. Verkar finfint. Och bok nummer två blev åh så omskrivna Den trettonde historien av Diane Setterfield, som jag liksom råkade rekommendera till en annan kund, varpå både hon och jag undrade "men varför köper du den inte?". Ja, varför inte? Sen fick det räcka. Jag plöjde mig snabbt förbi alla Dave Sedaris-böcker som skrek mitt namn, och checkade ut från bokknarkshoppen.

Nu ska jag ta mod till mig och läsa ut När jag hör din röst av Stephenie Meyer, del två i den här fantaaastiska vampyrtrilogin jag snöat in på. Den får bara inte ta slut. Men nu har jag ju abstinensdämpande medel hemma, av den allra finaste - nyinköpta - sorten.

Förresten, till alla romantiska suckers där ute:
Det enda, nu gällande, sättet att fria på

Paus

Jag och bloggen tar ett litet uppehåll. Ett novemberlångt sådant, för att vara exakt. December = nya krafter, avslutade projekt, snö som faller utanför fönstret, min grandiosa återkomst.

Läs och älska:
Om jag kunde drömma av Stephenie Meyer (vampyrer och stor kärlek)
PhonePhucker av Tanja Suhinina (så funkar telefonsexbranschen)
Killing Zoe av Killing Zoe (på riktigt, på papper)

Puss och kram och bis später!

80 romaner för dig som har bråttom av Henrik Lange

Så många böcker, så lite tid - känns det igen? Här är lösningen på vårt vanligaste i-landsproblem, vad som egentligen är grejen med alla de här böckerna som alla säger sig ha läst.

Henrik Lange ger oss finfina kortversioner av åttio kända verk, från Dvärgen och Gökboet till Gösta Berglings saga och Berättelsen om Pi. Varje titel presenteras i en fyrarutors seriestrip (exempel: Sagan om ringen här).

Roligt, välgjort och bra, absolut. Om vi egentligen läser för att snabbt komma till slutet är en helt annan fråga.

Doris och jag

Alltid överraskar de på nåt sätt, lirarna i Akademien. Nu genom att välja en 1. kvinnlig, 2. brittisk, 3. folkläst pristagare. Underbart!

På ett helt och hållet ytligt plan tyckte jag att det var väldigt roligt med en författare som jag har läst och gillat, och som därför fortfarande har en plats i min trånga bokhylla. Jag sprang på Vanan att älska på en loppis nånstans, en snygg gammal Forum-pocket från 1971 med svartvitt porträtt och silverbokstäver, och tänkte att Lessing, henne skulle man ju läsa. Det gjorde jag, och ett gäng skarpa noveller om kärlek senare förstod jag hur hon förtjänat sin plats i vår kvinnliga litteraturkanon. Men aldrig hade jag väl kunnat drömma om att det här skulle hända.

Doris Lessing tilldelas Nobelpriset i litteratur eftersom hon är den kvinnliga erfarenhetens epiker, som med skepsis, hetta och visionär kraft har tagit en splittrad civilisation till granskning. Splittrad civilisation, just det! Det är 2007 och har precis börjat regna, Akademien har gjort ett feministiskt ställningstagande och nu jävlar kör vi!

Kafka och priserna

På torsdag klockan 13.00 är det dags igen! Idag berättade en kollega om ett litteraturprisutdelande kafkasällskap som tydligen mer eller mindre samlar på framtida nobelpristagare. Våren 2004 gav de Jelinek Kafka-priset, 2005 Pinter. Trendbrott 2006 med Murakami (!), vilket ju dessvärre inte inspirerade Horace och grabbarna, men kanske ... i år? Eller så är det i stället 2007 års Kafka-pristagare som blir hetast i bokhandelshyllorna om några dagar. Han heter Yves Bonnefoy och är en fransk poet (och jag tänker inte ens låtsas att jag vet vem han är).

En hjärtformad ask av Joe Hill

En hjärtformad ask har liksom alla rätt redan från början - den heter det den gör (om än ännu finare på engelska), den har en gammal sur rockstjärna med skägg som huvudperson (som kallar sina gotbrudar deras hemdelstater, nu är han med Georgia), och snabbt som tusan dyker en loppig kostym med tillhörande vålnad in i handlingen.

Och med vålnaden kommer döden, för den tycks driva Jude (skägget) allt närmare att knivmörda Georgia (gotbruden) och skjuta skallen av sig själv. Snart finner sig Jude och Georgia på en svettig road trip med liemannens spök-pickup i hasorna... Skräckigt, mörkt och alldeles alldeles underbart! (Och ja, en liten varning för mardrömmar är på sin plats.)

PS. Tjuvläs här. Och notera att hundarna heter Angus och Bon. Det är inte den enda musikreferensen här, älska bok om vålnader med rockmusik!

Vampyrer och snabblitt

En mycket liten kundvagn har just rullats fram till kassan:
Om jag kunde drömma av Stephenie Meyer (vampyrer!)
80 romaner för dig som har bråttom av Henrik Lange (serie-Cliffsnotes)

Papper och pennor

Yay, äntligen nya Lotta Kühlhorn-grejer på Pocketshop! Det finns anteckningsböcker, bokmärken och pennor, och allt är så klart galet snyggt. Jag velade länge, men till slut blev det en Asakusa (<---) och en Allsång (svartvit med ekorrar), och, ehum, ett gäng små söta pennor. Ögongodis!

Språktidningen

Språktidningen är enligt egen utsago "tidningen som bevakar och bejakar språket". Eh, vi glömmer det.

Språktidningen är en ny tidskrift för alla språknördar där ute. Första numret handlar om allt från Astrid Lindgrens nyord och Bengt Ohlssons skrivande till hur högskoleprovets orddel arbetas fram och hur andraspråket påverkar inlärningen av tredjespråket. Över tre hela uppslag svarar Språkrådet på frågor av typen "vad kallas en manlig sjöjungfru?" och "vad är det för skillnad på unicitet och unikhet?". Superbra!

Har vi månne Fredrik Lindström att tacka för att det äntligen finns en rolig, intressant och populärvetenskaplig tidskrift om nåt så smalt och kul som ord och språk? Antagligen. Tack Fredrik! Och tack fina redaktionen för snygg form, långa artiklar blandade, härliga plocksidor och, så klart, intressanta ämnen. Fortsätt så här!

Kafka och jag

Snålt med uppdateringar här då jag fortfarande läser en av de bästa böcker jag nånsin fått i mina händer - Kafka på stranden av Haruki Murakami. Fantastiskt är ordet! Jag drömmer om talande katter och blodigelsregn och KFC-loggor, och må det aldrig ta slut.

Det stora lilla litterära testet

Nu har jag också gjort Expressens litterära test (känns som en skön paradox i sig), och tja... 20 av 28. Den 0-poängare som stör mig mest är nog att jag inte visste vilket land John Le Carré kommer från. Det vet jag nu!

Temptation av Douglas Kennedy

Kennedyslav som jag är (bevis 1, 2 , 3, 4, 5), kunde jag såklart inte motstå en ny fin engelsk i pockethyllan.

Temptation heter den, och handlar om snabba filmbranschframgångar och det där välkända högmodet som går före fallet. Intressant filmsnack, lagom osympatiska karaktärer och bra driv som vanligt - men det känns fortfarande rätt mediokert i jämförelse hans tidigare verk. Omdömet blir alltså: En bra roman, men en rätt svag Kennedy.

Gratis fantomer

Nu har jag just beställt ett stycke helt och hållet gratis bok från Adlibris:

I Frankrike försöker hjälten i Fantomerna, bitter och rotlös, få perspektiv på sina minnen av de två människor som dominerat hans uppväxt i 60-talets Stockholm: Sandi, överklasstjejen som alla grabbar föll för, Den Universella Måttenheten för Kvinnan - och Fadern, mannen som gett honom allt men lämnat honom full av tacksamhet och skuld.

Dessa två fantombilder förföljer honom genom åren genom en värld fylld av rockmusik, serietidningar och ångest. Att ursinnigt hamra ner storyn om dem är enda sättet att göra sig kvitt sin kärlek och sitt hat.

Pluspoäng för rock, serier och ursinnigt nerhamrande. En viss tveksamhet inför Kvinnan. Oh well, värt en chans!

Expressen goes klassiker

Expressen klassikerkampanjar och erbjuder bilageköp av bokklassiker (typ som filmerna i somras ni vet).

Först jublar jag, för jag förutsätter att det kommer att vara pockets till superbillig penning (19?). Sen surar jag när jag inser att det är inbundet (59!), men vänder ännu ett varv är jag läser "Ryggarna bildar – om de står i rätt ordning i bokhyllan – porträtten av åtta av författarna".

Liiite svag är jag ju för serietänk och folkbildning. Och när jag klickat mig genom alla 30 titlarna är jag helt säker på att det här är en fantastisk idé. Det blir Lagerlöf och Steinbeck och Woolf och Sagan och Kafka och Waugh och Boye och Hemingway och Camus och Duras och satan, nu vill jag verkligen ha hela boxen!

(Via p. och bokhora, tack guys!)

Reatips

Passa på ni som inte har läst Bitterfittan (årets viktigaste bok!) än - den finns för 99 pix på Adlibris rea!

Om annan skönhet

Två 5-kronorsfynd från världsrekordlånga bokbordet igår. Galet många fina böcker, jag kände som vanligt ett starkt behov av att bo med särskilt bokrum. Helst vill jag nog bo i rummet bakom en boklåda tror jag, tänk att tassa upp sömnlös på natten och rumstera om bland tusentals böcker!

Här: Couplands Microslavar, om tidiga 90-talets it-kids. Redan samtidshistoria. Sjöwall/Wahlöös Polis, polis, potatismos! i skön 70-talsskrud. Underbara omslag!

Livsvisdom till frukostkaffet

Jan Arnald recenserar Daniel Sjölins Världens sista roman och konstaterar att "inget är så lätt som att lämna ut sig när man ljuger till 94 procent".

. . .

Uppdat: Rubriken till recensionen var Ett mord på romanen. Vi kör en temadag: Författare åtalad för romanmord. Hehe.

Om skönhet av Zadie Smith

Åh, Zadie, äntligen fattar jag grejen! Jag tillhör dem som började läsa Vita tänder några gånger, bara för att gå vilse bland alla förbannade människor i den "mustiga" och "myllrande" romanen och ge upp. Suck. Den har sen dess varit en sån bok som jag verkligen har velat ha läst och gillat, lite av en jobbig lucka i allmänbildningen. Så många människor med bra boksmak tycker ju om den, så varför inte jag?

Autografjägaren kom och gick och jag brydde mig inte nämnvärt. Sen kom Om skönhet, och damn vad alla älskade den och pratade om den. Jag läste baksidan - akademiska familjer, rivalitet, kärleksaffärer, Rembrandt - och tänkte, vad tusan! Sen har den legat i olästhyllan rätt länge och värmt sin plats, tills, en vacker söndagmorgon för några veckor sen, tiden bara var inne.

Shit, plötsligt är jag en Zadie-läsare! Och jag gillar det. Om skönhet handlar om konst, skönhet, klass, moral och allt det andra. Hur tar man sig fram genom livet - med teoritextmassor eller den där magkänslan? Om skönhet = en tjock myspysroman i akademisk miljö om de, hum, stora frågorna. Det kan faktiskt inte bli bättre.

Sen tar vi Berlin av Moa-Lina Croall

Det kan nog vara så att Lou tänker alldeles för mycket. Och att hon alltid har gjort det. Hon tänker så mycket på vad hon säger och inte säger att hon avskyr fikor och helst av allt dricker öl när det ska umgås.

Samtidigt känner hon sig lite trängd av ölkulturen i Malmö där hon bor, det blir alldeles för mycket ölhäng och alldeles för lite reptid. Lou lackar ur och låter rastlösheten leda henne - hon säger upp sig från Posten, packar ihop sina prylar och åker och hämtar bästisen Julia på folkhögskolan. De drar till Berlin!

Lou och Julia tar Berlin med allt vad det innebär - kvinnohus, folkkök, aktivister och pundare - och sen hittar de båda den där kärleken också. Om de vågar, vill säga. Så fint, så fantastiskt, så naket, så jävla bra!

Ord under huden

Dagens upptäckt - den tatuerade novellen! Shelley Jackson har skrivit en novell på 2095 ord som hon publicerar på ... hud. Levande hud. Som tillhör 2095 människor. De 2095 volontärerna (plus Shelley då) är de enda som får tillgång till novellen i sin helhet, naturligtvis genom att läsa den från varandras kroppar. Vi andra får nöja oss med enstaka ord. Tusan vad vackra de är, helt frikopplade från sina sammanhang.

Nån som känner nån som bär ett av orden? (Eller är ett av orden...) Det ska finnas några i Sverige enligt Shelleys skin map. Ett i Örebro till exempel.

Och åh, hela projektet är så poetiskt och pretto och manifest, läs bara:

From this time on, participants will be known as "words". They are not understood as carriers or agents of the words they bear, but as their embodiments. As a result, injuries to the printed text, such as dermabrasion, laser surgery, tattoo cover work or the loss of body parts, will not be considered to alter the work. Only the death of words effaces them from the text. As words die the story will change; when the last word dies the story will also have died. The author will make every effort to attend the funerals of her words.

Ett ord, ett ord, ett kungarike för ett ord!

Bokkollo

Världens bästa bokhoror arrar bokkollo i höst, en helg i skärgården med massa tid för lyxläsning. Jag tänker - ute: vinande vindar och stormande hav, inne: tusen böcker och ett gäng fina medläsare.

På vinst och förlust av David Nicholls

Småstadstönten Brian tror att livet ska börja på riktigt när han börjar på universitet (känns det igen?). Nu ska han äntligen bli en sån smart arty snubbe som diskuterar konstiga saker hela nätterna och landar intellektuell brud efter brud.

Tyvärr är han ju fortfarande samma gamla komplexfyllda kille med en tendens att bli alldeles för full och säga sinnessjuka saker till fel personer, bara i en ny, svårare miljö än förut. Och inte blir det bättre av att han ljuger (såklart!) om sina intressen i sin studentrumsansökan, och därför tvingas bo med två dryga överklassiga sportkillar som hatar honom.

Alltså, det är rätt stora doser pinsamhetshumor i den här boken (neeej, gå inte dit, neeej, säg inte det, neeej, gör inte det!), men det balanseras av en varm och rätt snyftig parallellhistoria om Brians familj och uppväxt.

Och som den berömda pricken över i:et utspelar sig På vinst och förlust på 80-talet, mot en fond av Kate Bush, hårgelé och hängslen, så visst, jag älskart. Nämnde jag att Nicholls är en av manusförfattarna till uuunderbara Kalla fötter?

Halvvägs genom Skriptoriet

Förra veckan: jag köper Resor i skriptoriet på Pocket Shop Pendeln, och säger besviket men vad tunn den är, den kommer ju inte att räcka längre än till Uppsala. Bästa tjejen i kassan säger den räcker länge, du kommer att vilja läsa den långsamt. Bah, läsa en Auster långsamt? Men jo, jag smuttar fortfarande på den. Den är lite för mycket för att bara sluka på en kväll, för mycket meta, för många gamla romankaraktärer som dyker upp och säger hej. Jag puttrar på, tiosidorsvis. Ser inte fram emot att den tar slut.

Blocket av Karin Wahlberg

Och jag som skulle debutläsa Åsa Larsson (efter en väns stora lovord), men det blev visst en Karin Wahlberg i stället. Vanans makt kanske, jag gillar hennes tidigare böcker starkt. Hon skriver kriminalromaner, ni vet om ett brott, psykologiska och rätt sorgliga (människoöden!).

Nu läser jag nästan ut Blocket på en dag, häri problemet: jag konstaterar att jag har 20 sidor kvar, lägger bort boken och släcker lampan. Vad saknas? Den går ut så hårt, med brutal misshandel, mystiskt försvinnande, intressanta karaktärer och misstänkta samband mellan brotten. Underbart!

Jag nostalgiknarkar gatorna och biblioteken i Lund, och fastnar snabbt i historien. Men slutkapitlen gör mig besviken, det är liksom för lågmält och uttonande när jag vill ha pukor och trumpeter. Samtidigt vet jag med mig att jag har högt ställda krav på den här damen, hon är ju en av favoriterna och Ett fruset liv var suverän. Så: det här är bra spänning, så länge man inte har lika uppskruvade förväntningar som jag.

Semesterläsning så här långt...

Kajsa Ingemarsson Lyckans hjul
Ronnie Sandahl Vi som aldrig sa hora
Martin Jern Så värt
Maj Sjöwall & Per Wahlöö Mannen på balkongen
Lucía Extebarría Kärlek, nyfikenhet, prozac och tvivel
Linn Ullman Innan du somnar
David Levithan Ibland bara måste man
Jeanette Winterson Det finns annan frukt än apelsiner
Dave Eggers How we are hungry

På inköpslistan:
Paul Auster Resor i skriptoriet
Ett stycke Åsa Larsson-deckare
Och kanske Alex James Bit of a Blur

Vi som aldrig sa hora av Ronnie Sandahl

Alltså, jag har tänkt och tänkt på det här. På hur lätthånad titel den har, hur typiskt det är att kompisen V aldrig får chansen att läsa den eftersom alla hans tjejkompisar (mig inklusive) kidnappar den (läs parallell), på hur mycket jag tycker om den trots att jag egentligen inte vill.

Här problemet: jag vill avsky den här boken, jag vill tycka att den är gubbig och har en skev kvinnobild, läs: ser kvinnan som Kvinnan. Men ändå så gillar jag den. Jag stör ihjäl mig på Hannes idealiserande av ljuva Wilma - som i verkligheten bara är en förvirrad two-timing bitch - samtidigt känner jag igen mig alltför väl i hans sjuka lilla hjärna. Kärlek = blunda för svagheterna, eller hur?

Sandahl må ha velat skriva en bok om modern förvirrad manlighet, men resultatet blev likväl en historia om modern mänsklig förvirring. Vad gör man av sig själv i en värld där ingenting är på riktigt? Jag måste kapitulera - jag älskar det här! (När blir det film?)

La dolce vita

Min säng här är av underbar kvadratisk utformning som möjliggör sovande i alla riktningar. Somnar i ett hav av böcker, tidningar, kartor, pennor, anteckningsböcker och allmänt junk. Vaknar till frukosten varje morgon, går barfota ut i trädgården och häller upp starkt kaffe med varm mjölk. När jag kommer tillbaka till rummet har städerskan (hur nånsin kunna relatera naturligt till detta?) lagt alla nattens artefakter i prydlig hög på bordet och bäddat sängen militäriskt stramt. Jag äter ord hela dagarna, på tre språk. Rätt ofta spottar jag ut dem och tittar lite extra på dem igen. Det är sånt som hinns med här. Trevlig sommar alla finingar, jag är tillbaka igen innan ni hinner blinka!

Vykort från solen

Jag är på ett varmt ställe, lovar att återkomma med fina bokrapporter när jag har acklimatiserat mig. Har hittills haft slumpmässigt ung-man-funderar-på-hur-brudar-egentligen-funkar-tema med Så värt och Vi som aldrig sa hora. Nu: rosé!

Lyckans hjul

Smygläser Kajsa Ingemarssons kommande och halvvägs tänker jag att den är precis så där varm och vardaglig som jag förväntat mig. Roligt är att hon har skrivit in Små citroner gula i en av villaområdets mer pliktskyldiga bokhyllor. En underbar liten cameo, samtidigt en sån karaktärsspeglande detalj i berättelsen. Snyggt!

Luftslottet som sprängdes av Stieg Larsson

Trean är utläst och en epok går i graven och jag känner mig tom. Millenniumtrilogin* är något av det bästa jag någonsin läst i deckarväg, och nu är den slut. Min första tanke: när kan jag börja läsa om? Inte riktigt än är jag rädd, men nästa sommar borde nog funka.

Luftslottet som sprängdes tar vid minuten efter att Flickan som lekte med elden slutar, så vi är snabbt tillbaka med Lisbeth och Mikael och kaoset efter Gosseberga.

Lisbeth överlever mirakulöst sin avrättning och medan hon återhämtar sig på sjukhus i väntan på rättegång, korridorgranne med fadern/yrkesmördaren/ex-spionen Zalachenko, börjar Mikael forska i hennes förflutna. Och det är han inte ensam om. Olika konstellationer träffas i hemlighet för att reda ut vad som går att mörka i historien om Zalachenko, och vilka inblandade i spionhistorien som kan behöva tystas.

Larsson gör alltså ett lekfullt genrebyte och skriver plötsligt spionthriller, samtidigt som han binder samman en hel del trådar från tidigare böcker. Första halvan är nog så intressant läsning, men det är faktiskt först i andra halvan som pulsen stiger och jag missar busshållplatser och nattsömn av den. Men vad tusan, när sista sidan (704!) väl är läst så förlåter jag så lätt den lite långsamma starten, det blev ju så förbannat bra till slut!

* Millenium var ju tänkt att bli något stort, en serie, en romansvit. Nu blev det inte så, men på Stieglarsson.se kan man läsa delar av mailkonversationen mellan Larsson och Norstedts Eva Gedin. Där kan man hitta fragment av hans övergripande plan om serien, stilväxlingarna och persongalleriet. Och kanske kanske kanske kommer det någon gång en spökfärdigskriven fyra, ni vet den där i datorn.

Blött och blåsigt, det känns som berättelsen om mitt liv

Debutbaren igår hade varit superlyckad om den hade varit a) inomhus eller b) en solig kväll. Nu blev det nån slags tapperhetstest under tälttak och fleecefiltar, med sjukt dåligt fokus på vem som sa vad på den lilla scenen i regnet.

Maria Sveland var i vilket fall briljant, nådde ut med radiorösten och stenhårda liknelser om jämställdhet. Kvällens största behållning! Min favorit nummer två var Isobel Hadley-Kamptz, och jag frågade mig ännu en gång varför jag inte redan köpt och läst Jag går bara ut en stund. Den verkar ju så fantastiskt mycket och bra.

Och Ronnie Sandahl, ja... När han läste högt läste han om Cheap Monday-jeans och desperata nätter och en tjej som var ett slott av lögner. Jag gillade det på nåt snett sätt. Ett slott av lögner alltså. Oh well, många och fina debutanter var det!

Debutbar

Ni missar väl inte Debutbaren på onsdag? Kulturhusets tak, klockan 19, fri entré och 12 fina debutanter: Isobel Hadley-Kamptz, Maria Sveland, Ronnie Sandahl, Jessica Kolterjahn, Jonas Karlsson, Martin Jonols, Nina Wähä, Anders Nyqvist, Camilla Wittmoss, Daniel Möllberg, Sofia Rapp Johansson och Staffan Malmberg. Och ex-debutanten Daniel Sjölin förstås.

Fjärilen från Tibet av CJ Håkansson

Det här är den äckligaste skiten jag läst sen American Psycho. Eller förresten, jag tar tillbaka, jag trodde att American Psycho var så långt man kunde gå, men den är ingenting i jämförelse. Fjärilen från Tibet är sida upp och sida ner av lemlästningar, tarmar, fåglar, mörker och primalskräck - och jag älskar det.

Ibland måste jag ta pauser för att inte kräkas, men jag slår tappert upp boken igen och fortsätter att sluka beskrivningarna av kroppar som växelvis stympas och imploderar, människor som jagar och jagas, grannar som muteras, brandmän som sprutar eld och döda rådjur och bebisar som placeras i mystiska formationer. Om det finns ett helvete, är det så här det ser ut?

Sinnessjukt skickligt berättat, galet tempo och fina samtidsscener, allt i ett. Ibland tänker jag på John Ajvide Lindqvist, ibland på Stephen King, men mest av allt på filmer jag aldrig fixat att se. Och hela tiden känner jag en söt lukt av äpplen. Den får mig att må illa. Jag kommer nog aldrig att kunna se på äpplen på samma sätt igen.

En bok blir till

Natur & Kultur bloggar här om lanseringen av Karin Alvtegens nya. Hur välja omslag, vart releasefesta, vad skicka ut för lustig presspresent? Intressant läsning för branschnörden. Det är även Atlasbloggen, som just nu off topic-rapporterar från älsklingsstaden Berlin. Det skadar ju inte heller.

Fler bloggböcker

Det är inte bara Killing Zoe som blir bok i sommar, Nicotext ger ut totalt fem bloggböcker:

Roligt sagt i mataffären
Blocket gone mad
Modebloggarnas moder
Agnes upptäcker världen

och, så klart,
Den stora storstadssingelbrudsskildringen

Fjärilar och luftslott

Parallelläser Fjärilen från Tibet och Luftslottet som sprängdes nu. Vaknar varje morgon på bussen spyfärdig av alla lemlästningar, somnar varje kväll till invecklade konspirationer. Det är två av de bästa på länge.

Killing Zoe - the book

Världens bästa Killing Zoe blir bok!

1 älskling down, 2 to go...

(Via Bokhora.)

Mats, junk och gubbar

Åh, en långsam morgon och jag tänkte egentligen skriva nåt om motton i böcker, alltså de där kryptiska citaten innan romanen börjar, som tydligen ska förklara allt och inget. Men jag behöver nog tanka mer kaffe innan dess.

Jag skriver om Mats Hård i stället. Jag älskar honom. Synd bara att han inte finns. Hans skapare/alter ego/medförfattare Olle Svalander verkar dock vara i högsta grad verklig. Han bloggar och spökskriver grejer och har världens roligaste biografi på sin hemsida ("1986: Lyssnar på The Smiths"). OCH han har skrivit en ny bok, den heter Junk och ska handla om det här:

Efter femton år i rocksvängen har Åke Berg spelat på varenda scen i landet. Nu längtar han efter nytändning. Med sin gamle vän John Paul, en b-kändis och före detta rockstjärna, reser han norrut för att spela i en Elvis Presleyföreställning.

Rebecka har nyligen sparkat ut sin man och undrar om det var så bra. Åkes eget äktenskap består mest av sms och lappar på kylskåpsdörren och Åke känner att Rebecka kan värma hans kalla hjärta.

Men varför är inte Rebecka som kvinnorna i Åkes låtar? Och vad är det som hänt med John Paul? I ett vintermörkt land i utkanten av täckningsområdet, med mobiltelefonen i ena handen och gitarren i andra, försöker Åke rädda sin vän och sitt hjärta från undergång.

Junk är en roman om skuldfyllt sex, dåliga droger och jävligt bra rock n´ roll. Men också om kärlek, vänskap, Elvis och ensamma hjärtan. En bok för både henne och honom, fast kanske på olika sätt.

Det talar till min inre gubbe! Han som dricker whiskey och är sur och inte byter strumpor och tycker att Lundell var bättre förr. Han som just nu sitter i en manchesterfåtölj och funderar på att sätta på en kanna till. Han som ÄR Vredens druvor. Jag gillar honom och han gillar Junk.

Rockabilly - en bok om de sista romantikerna av Josefin Ekman

I helgen såg jag så många fina femtiotalstatueringar att jag inte helt osökt började tänka på de där så kallade rötterna, och det fick mig att plocka upp finfina Rockabilly-boken igen. Det är en superintressant och välskriven reportagebok om rockabillykulturen i Sverige idag. Josefin Ekman har träffat musiker och fans, billackerare och frisörer, samlare och festivalarrangörer och pratat dåtid, nutid och livsstil.

Den röda tråden är nån slags längtan efter guldåldern, då de flesta vi möter i boken verkar tycka att livet var både enklare och bättre förr. Hur? Tja, kvinnor var kvinnor och män var män. Och framtidsvisionerna var liksom inte lika hotfulla. Det måste dock erkännas att romantikern i mig sveptes iväg av alla sjaletter och stora bilar ett tag, och det är först nu, utanför boken, som jag kan se det lite sjukliga i vad den skildrar. Så bra är den, och ja, rätt okritisk men tack vare det härligt nyfiken och medryckande.

Mycket väsen för ingen pocket

Neeej! SvB-grejen stämde inte och Lazy hade rätt - det kommer ingen Allt-pocket. I alla fall inte inom den närmaste framtiden, den här gången enligt förstahandsuppgifter från förlaget. Kanske tar jag det här med böcker på lite för stort allvar, men jag har svårt att svälja att den där notisen fick leva vidare odementerad. Hallå, de lovade ju en pocket!

Oh well, jag har ju böcker så jag klarar mig. Från bokbytet till exempel: Svek, The Eyre Affair, 101 Reykjavik, De underjordiska, Left Bank, Jag är inte rädd, Fahrenheit 451, A Friend of the Family, Den eviga älskarinnan och Kallocain. De står här i en fin liten trave som jag har min tekopp på. Jag gillar att ha mina pengar där jag kan se dem, i bokhyllan. Typ.

Jag ÄR Vredens druvor

Hahaha, jag gör ett vilken-bok-är-du-test som jag hittar hos Daniel, och det här, kära vänner är jag: En sur jävel som snöat in på damm och sköldpaddor.

You're The Grapes of Wrath!
by John Steinbeck

You're mired in a deep depression that encompasses you and everyone you know. You're trying to get out of the depression, but your idea of help is, in itself, pretty sad. While some are convinced that this all has a deeper meaning, you're really just dull and tedious. And utterly obsessed with dust. You really need to focus on something other than dust. Your best moments center around turtles.

Jag vill ha Allt

Jag är galet nyfiken på Martina Lowdens Allt och tycker visserligen att förstautgåvan är superfin med guld och grejer, MEN jag vill ha den i pocket! I mitten av mars utlovades en pocketutgåva inom en månad, jag citerar SvB:

Pocketen trycks i Sverige och planeras komma ut samtidigt som den inbundna upplagan anländer med båt från Kina. Om sisådär fyra veckor alltså.

Argh, det är ju jättelänge sen! (Ok, några veckor...) Jag var inne på Pocketshop och efterlyste den igår, men fina Götgatanbutiken hade inga nyheter. På Modernistas sida står det såhär (underbar formulering med hamnarna, tycker ni inte?), dessvärre odaterat:

Den andra upplagan av Allt har börjat ankomma svenska hamnar. Den kommer i omgångar.

Ropen skalla, pocket åt alla! Nuuu.

Stjärnfabriken av Clare Naylor och Mimi Hare

Längesen: Jag läser om Stjärnfabriken i en broschyr från Pocketförlaget och tänker: kul, en Djävulen bär Prada!
Några veckor sen: Jag läser baksidestexten och tänker: mysigt med en ny Djävulen bär Prada!
Efter 20 sidor: vafan, är den inte lite väl lik Djävulen bär Prada?
Efter 100 sidor: vad hände? Jag är fast i den här nya Djävulen bär Prada!

Stjärnfabriken utspelas i Hollywood och handlar om en smart brud från den politiska scenen som naturligtvis råkar hamna som assistent i filmbranschen av en slump. Nej, hon är inte särskilt driven och ja, hon är väldigt osäker på sig själv och sina talanger. Ni känner typen, en klassisk chick lit-hjältinna med goda förutsättningar för en inre och yttre resa.

Naylor och Hares roman är snabb och rolig och trygg i sin genre, men jag kommer aldrig ifrån det faktum att jag redan läst den där andra, vad var det nu den hette, nåt med djävulen? Först blir ofta bäst.

Bokbyte

Åh, vilken grej!Bokutrensning, bokpåfyllning och galet trevligt sällskap. Tack för igår alla fina bloggare och boknördar!

Bitterfittan av Maria Sveland

Sara är på god väg att bli en 30-årig bitterfitta, så hon bestämmer sig för att ta en paus från det vardagsliv som gjort henne gammal i förtid. Hon drar på charter en vecka, inte för att dricka drinkar och flirta med engelsmän, utan helt enkelt för att hon inte kommer på något annat sätt att kunna umgås med sig själv på.

Hennes enda sällskap under veckan blir Erica Jong, i form av Rädd att flyga, frigörelseklassikern om det knapplösa knullet ni vet. Sara konstaterar dock snabbt att hennes våtaste dröm inte handlar om nåt skuldfritt ligg, den handlar om en jämställd relation med mannen hon älskar och fadern till hennes barn. Och en god natts sömn.

Maria Sveland gör det här sååå bra, hon skriver en galet engagerande roman om en kvinnas liv, samtidigt som hon väver in fakta om samhällsstrukturer och jämställdhetsbrist så elegant att man inte ens märker det förrän efteråt.

Varför blir kvinnor bittra och män bekväma? Varför behandlar sjukvården blivande mammor och blivande pappor olika? Varför passar kvinnor upp på sina män som de vore bebisar? Varför accepterar männen det? Varför varför varför?

Bitterfittan är en arg jävla roman om livet i "världens mest jämställda land", så oroa er inte för att bli ledsna eller uppgivna av den, det blir man inte, man blir f-ö-r-b-a-n-n-a-d. Och det behövs.

Otroligt men sant av John Searles

Det kom visst en pocketdeckare och kapade min uppmärksamhet från Mannen. Men vad kan man göra när det dimper ner en cobensk liten sak från himlen? Sträckläsning är ju ett måste.

Den här fina historien handlar om Philip, den misslyckade sonen som efter en mystisk storstadsolycka ligger hemma på bäddsoffan hos sin övergivna, hetsätande och japp, rätt bittra, mamma. En mörk natt ringer Melissa, som är - håll i er nu - Philips döda brors (förra?) flickvän och berättar att hon är gravid. Med den döde brodern. Som dog för snart fem år sen. Ah, snacka om att det är upplagt för mörka familjehemligheter och skandalösa avslöjanden! Tycker du om Coben så gillar du helt klart Searles.

PS. Stå över den hemska titeln. Det går inte att skylla på att den blev lost in translation heller, originaltiteln är Strange But True.

Bokens dag

Tusan också, det är ju världsbokdagen idag! Hittills har jag inte gjort mycket för att fira älsklingen, förutom att arbeta i dess tjänst förstås. Ska nog tillbringa de sista självande timmarna med att plocka lite i bokhyllan, och läsa såklart. Håller på med Curtis Sittenfelds andra (svåra?) bok, The Man of my Dreams. Cheesy titel, lovande historia, men jag känner mig inte lika svårt besatt som jag var av den förra. Än.

Kawaii och Tokyo Superstars

Såg den söta/läskiga SVT-dokumentären om japansk pojkpop och idolhysteri nu i eftermiddags. Sockersöta pojkar som dansar och sjunger i galna kostymer, vuxna kvinnor som köar i timmar och dansar koreograferat med ljuspinnar på konserterna, och mest av allt en massindustri av prylar, foton, skivor i olika utgåvor, tidningar, konserter och musikaler. Och allt är så sött, så kawaii. Om du som jag inte kan låta bli att tokfascineras av den här surrealistiska blandningen av rådjursögda idoler, solfjädrar, popmusik och åtrå - spana in boken!

Fler bloggar som blir böcker

Koola telefonsexsäljarbloggen PhonePhucker ges ut av Hydra Förlag.

Tingsnotariens första år finns att köpa på papper hos Apple Hill.

Roliga Konsumbloggen plockades (såklart!) upp av Nicotext

Sabina Verdestrands briljanta blogg Saker min sambo och jag tyckte olika om kommer ut på Norstedts.

Och många fler kommer de att bli, till exempel hintar även Karolina Lassbo om en eventuell utgivning. Det ska bli intressant att se hur man gör bra bok av en blogg som mest består av "roliga bilder", reklamlänkar till underklädesbutiker och filmer från YouTube. Den som lever får se. Själv hoppas jag ju på det här.

Babbeldrottningen av Meg Cabot

Meg Cabot är mest känd för ungdomsböckerna om Mia, den helt vanliga amerikanska tjejen som plötsligt visar sig vara en europeisk prinsessa. Låter En prinsessas dagbok bekant? Nu debuterar hon som vuxenboksförfattare med sockersöta Babbeldrottningen. (En titel som ju nästan är i sliskigaste laget.)

Babbeldrottningen herself, huvudpersonen Lizzie, är en naiv amerikanska som flugit över Atlanten för att spendera sommaren med sitt livs stora kärlek. De har visserligen bara träffats en gång, för tre månader sen, men hon vet såklart att han är den rätte. Väl framme i hans famn visar det sig snart att den ljuve engelsmannen har skarvat friskt om det allra mesta, så Lizzie gör något så galet okaraktäristiskt som att halvdumpa honom och dra till Frankrike på vinst och förlust. Där, i ett slott nånstans, finns nämligen bästa vännen Shari, hennes kille Chaz och kanske en och annan potentiell prins...

Det här är en überromantisk och hysteriskt rolig historia om en tjej som saknar det där filtret mellan vad man tänker och vad man säger. En riktigt lättsmält och supergullig chick lit för dig som gillar Plum Sykes, Jane Green och de andra. Som sagt, den är sockersöt!

R.I.P. Kurt

Sorgligt nog går ännu en gigant vidare till den där andra sidan. Kurt Vonnegut, mästaren av skruvade romaner, är död. Bäst gillade jag Cat's Cradle, som jag läste i världens bästa Berlin en gång, sämst Slakthus 5, som jag, trots att jag fick den i present (eller, oh hemska tanke, "lånade"?) av p, aldrig lyckades ta mig igenom.

Jag citerar Larsmo som citerar Vonnegut:

Det här är inte slutet, förstår ni, sade han, det finns inget slut, inte ens Domens dag är det.

Fint, aight?

Brottsplats Pocketshop

Påskharen är död, skjuten på Pocketshop. (Det hade dock inte skadat med uppföljning på hemsidan, eller hur?)

Mer lekstuga i bokhandeln - jag älskar't!

Folket har talat

Petra länkar till nya nördiga boklistor, och jag blir såklart helt till mig.

Den svenska listan är en rörande realistisk blandning av Hjalmar Söderberg, Jonas Gardell, Astrid Lindgren, Maria Gripe och Jan Guillou. Där får jag 42 lästa av 100. Det funkar, jag kan nog hinna med de resterande nån gång.

Den engelska listan är egentligen två listor - The board's list (den fina) och The reader's list (den folkliga).

Från den fina listan har jag läst ynkliga 14 titlar! Aj! Och då har jag räknat med James Joyces Ulysses som jag faktiskt inte i ortodox mening har läst från pärm till pärm, men å andra sidan, vem har det?

Den folkliga listan då? 21 lästa, tack Stephen King för det. Men vad är grejen med Ayn Rands dominans? Upplys en okunnig...

Vilken dag!

1. Xlibris öppnar - verkar bli hur bra som helst!
2. SVT kör hardcore kulturell public service med författartävlingen Slutet på historien - heja Sverige!
3. Petra branschbloggar som tusan - mer sånt!

Uppdat:
4. Daniel utlovar också mer branschbloggande - finemang!

Snyggast i stan

En bok för alla släpper Frukost på Tiffany's, och alltså, hur snygg kan en bok bli? Jag kapitulerar och omläser genast!

Bokbloggar of the world, unite and take over

Apropå diskussionen som just nu förs på En annan sida om litteraturbloggar:

Det är sant att det det inte finns någon tongivande svensk blogg som skriver om böcker och branschen, och det är också frågan om de två ämnena har samma målgrupp, om ens samma skribenter. Jag gillar att det finns så många som skriver om böcker och läsande på så olika sätt, det enda jag saknar är nån form av gemensamt forum.

Finns det nån här som minns Reload? Det var en liten och behändig portal för internetdagböcker som fanns nån gång i internets barndom. Nu finns det ju ett helt gäng överfulla portaler för alla sorters bloggar - Bloggportalen har i skrivande stund 10 321 registrerade bloggar, Bloggtoppen 6 624, och Nyligen 24 229. Visst kan man söka inom respektive kategorier och så, men faktum kvarstår - våra kära bokbloggar drunknar ju i massan.

Vad säger ni, är det inte dags för en bokbloggsportal? Nån som kan bygga?

Uppdat: Jag tänker alltså typ såhär, fast med böcker då, och helst snyggare. Och gärna med roligare funktioner.

Anybody Out There? av Marian Keyes

Som jag har längtat, och nu har det hänt - Keyes är tillbaka! Drottningen har återvänt!

Jag läste min första Keyes-roman nån gång i början av detta decennium, och fastnade direkt för hennes galna humor som alltid kombineras med små små doser allvar. Hon lyckas alltid leverera sträckläsarromaner med substans, och är i mitt tycke en av de bästa chick lit-författarna.

Det var länge sen hon gav oss en riktig fullängdare (krav: minst 500 sidor), så förväntningarna - såväl som oron över att kanske bli besviken - var såklart på topp. Redan efter några sidor kunde jag andas ut, det här är Keyes som vi känner henne, i högform till och med.

I Anybody Out There? möter vi den fantastiskt tokiga Walsch-familjen igen, den här gången med New York-tjejen Anna som huvudperson. I bokens inledning ligger hon sönderslagen och återhämtar sig i familjens finrum i Dublin, allt medan resten av familjen försöker muntra upp henne på diverse märkliga sätt.

Vad som har hänt? Det tänker jag såklart inte avslöja. Men jag kan säga så mycket som att det är lika delar hysteriska fniss och sentimentala tårar i den här lilla älsklingen. Välkommen tillbaka Marian, nu vill jag ha meeer!

Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson

Nu vill jag sjunga dig milda sånger var en av förra årets mest omtalade böcker, och nu har den äntligen kommit i pocket!

Linda Olsson är, som namnet avslöjar, svenska, men bor på Nya Zeeland. Det var också där, på andra sidan jorden, som hon skrev den här otroligt svensklandsbygdsromantiska romanen, på engelska dessutom.

Jag och en vän pratade om det här för några veckor sen, det här välmenande rådet att man ska skriva om det man känner till, och hur det ofta leder till att man skriver om sig själv, för att man såklart tror att det är det ämne man känner bäst, när det i själva verket lika gärna kan vara en genre man känner till bäst av allt, eller ett land då, som i Linda Olssons fall.

I alla fall, Linda Olsson satt i ett annat hörn av världen och insåg nog att hon saknade Sverige lite, och kanske allra mest landsbygden med röda stugor, ängar, sjöar och dimmiga mornar. Och då skrev hon en fantastisk roman om två kvinnors möte.

Veronika är på rymmen från den största sorgen, medan Astrid har ägnat ett helt liv åt att stuva undan sina hemskheter. Det är alltså två ovanligt tillstängda kvinnor som råkar bli grannar strax utanför en liten by i Dalarna. Motvilligt nyfiket lär de sakta känna varandra.

Det är superfint och poetiskt och sorgligt, och handlar framför allt om längtan. Romanen balanserar ständigt på gränsen till att bli för mycket, för mycket poesi, för mycket sorg, för konstlade samtal, men det funkar! Jag läste som besatt och fällde en och annan tår, det här är en sån där riktigt fin bok om livet, ni vet.

Snygga pärmar, okänt innehåll

Världens mest sålda men minst lästa bok, vilken kan det vara? Vilka böcker är vi helt enkelt bättre på att köpa än att läsa? Så här ser några brittiska littvetares topplista ut, tillsammans med den högst osminkade sanningen om min bokhylla:

1. Vernon God Little av DBC Pierre. (Äger? Tror det. / Läst? Nej.)
2. Harry Potter och den flammande bägaren av J.K. Rowling. (Ja! / Såklart!)
3. Odysseus av James Joyce. (Ja... / Nej...)
4. Kapten Corellis mandolin av Louis De Bernieres. (Nej. / Nope.)
5. Cloud Atlas av David Mitchell. (Nej, men äger och har läst en annan Mitchell, gills det? / Ska!)
6. Satansverserna av Salman Rushdie. (Nej. / Inte den heller.)
7. Alkemisten av Paulo Coelho. (Har ägt och sedemera rensat bort. / Japp, besviket.)
8. Krig och fred av Leo Tolstoj. (Nej. / Nej.)
9. De små tingens Gud av Arundhati Roy. (Nej. / Nej.)
10. Brott och straff av Fjodor Dostojevskij. (Nej. / Inga kommentarer.)

Slutsats: Skam! Nu är det här visserligen 1. en brittisk lista och 2. ett konstigt urval och 3. synnerligen välbekanta titlar för mig, men ändå... Jag borde kanske bli lite bättre på att köpa reaklassikerupplagor? Då skulle jag åtminstone äga ett gäng av ovanstående, men det är ju högst otroligt att jag bara därför skulle läsa dem. (Jag är ju en textmissbrukare av stora mått mätt som alltid har mängder av böcker nominerade till att bli Nästa Bok Karin Läser, men samtidigt är väldigt känslostyrd när det gäller själva valet. Grå morgon = rosa chick lit, inspirerat sinnelag = den stora romanen, rastlöshet = seriemördargrej. Ungefär så.)

Vilka skulle vara med på en svensk lista? Fogelström? Strindberg? Ryssarna? Den amerikanska flickan? Bibeln? (Köper man Bibeln?)

Bloggar + böcker = ljuv musik

Tre bloggar som gjorde sig bra i bokform:
Belle de Jour
Konsten att förlora
Tjuvlyssnat

Tre bloggar som jag vet skulle bli sjukt bra böcker:
Det ljuva livet
Killing Zoe
Moisthlm

Tre författare som ytterst gärna får börja blogga:
Curtis Sittenfeld
Dennis Lehane
Donna Tartt

Littpris till Drömfakulteten

Nordiska rådets litteraturpris går till Sara Stridsberg och Drömfakulteten! Helt säkert välförtjänt, jag älskar hennes kortare texter (i Bang t.ex.) men har av någon anledning inte lyckats ta mig igenom någon av hennes romaner. Antagligen på grund av min förkärlek för galet driv och snabba cash. Drömfakulteten ligger i alla fall hemma i bokhyllan och ... mognar.

Söndagskvällsboklista

Favoritbok/böcker som barn: Alla! Jag läste urskiljningslöst varenda bok jag kom över.

Favoritgenre idag: Jag är fortfarande rätt bred i mitt läsande, och läser och gillar det mesta från deckare och chic lit till reportageböcker och romaner. Samt en hel del barn- och ungdomsböcker. Jag läser så gott som alltid flera böcker parallellt - inbundna böcker blir hemmaläsning, pockets så-fort-jag-får-tillfälle-läsning. Min enda regel: om det inte händer något efter 50 sidor, då händer det aldrig.

Författare som betytt nåt särskilt för mig: Donna Tartt.

"Nya" författare jag gärna skulle vilja läsa mer av: Gunnar Ardelius. Jenny Jägerfeld. Stieg Larsson (om än tyvärr helt omöjligt).

Favoritkaraktär i bok: Alicia Erians lakoniska unga kvinnor. Lisbeth Salander (Stieg Larsson). Och förstås hela gänget i Den hemliga historien.

Karaktär i bok som mest liknar mig själv: Oj! Det fina med böcker är ju att man får lära känna nya världar och vara vem man vill för en stund. Men visst finns det drag av mig i till exempel Lee, Minou och Calle.

Om jag skrev en egen bok, vad skulle den handla om: Livet och kärleken, antar jag.

Favoritblogg med litteraturanknytning: Alla på länklistan såklart. Bokhora för snabba uppdateringar och intressanta böcker. Atlasbloggen för alla inblickar i förlagsvärlden. Den döda zonen för underbar deckarpassion.

Listan hittade jag hos Petra, och som vanligt är jag nyfiken på era svar. Tuta och kör - i egen blogg eller i kommentarsfältet!

Snabba cash av Jens Lapidus

Snabba cash är historien som James Ellroy och Dan Brown aldrig skrev om Stockholms undre värld. Jens Lapidus gjorde det i stället, och med den äran.

Mrado är balkankrigsveteranen som jobbar åt Stockholms största maffiaboss samtidigt som han tafatt försöker vara världens bästa pappa till sin lilla dotter. Jorge är hjälten som just landat jordens snyggaste rymning från Österåker, och som nu är ute för att hämnas på de hala snubbarna som satte dit honom. JW är killen från landet som lyckas nästla sig in bland boysen på Stureplan, och som måste köra svarttaxi och snatta för att ha råd med utekvällarna.

Berättelsen rusar fram i 220 hela boken igenom, så där så att man nästan får hjärtrusningar av att läsa. Den börjar med en kidnappning och sen fortsätter det med rymningar, överklasspartyn, kokain, pengatvätt och alla dessa uppgörelser i den undre världen. Snabba cash är en skitig, trovärdig och helt jävla fantastisk thriller, och japp, den har det, det bästa man kan få - galet driv!

Skynda, kom och se av Lotta Lundberg

Glauer och Ka möts på ett amerikanskt nöjesfält, där Glauer bossar över "dvärgstaden" Liliputia och Ka tjänar extra pengar som objekt för läkarundersökningar i den tveksamma vetenskapens namn.

De är båda trötta på freakshowerna och den eviga skammen över att bryta den fullväxta normen, och enas i drömmen om ett bättre liv. Glauer vet bestämt att detta går att finna på andra sidan Atlanten, där samtalen är mer kultiverade och människorna behandlar varandra lika. Där ska de äntligen få uppträda på egna villkor, som de konstnärer de faktiskt är. De sparar sina smutsiga pengar och ger sig av österut.

Dessvärre anländer de till Berlin just när Hitler har kommit till makten, och ondskan manifesteras redan såväl i nattens mörka gränder som på dagens ljusa gator. Det visar sig snabbt att de bara har flytt ett utanförskap för ett annat, och gått från att leva som utställningskatter till att sitta som fångar i sitt eget hem. Hoppet? Det kanske finns i Sverige, i den gröna lunden...

Skynda, kom och se är en otroligt stark roman om normer och utanförskap, stolthet och skam, och människans inneboende driv att överleva all möjlig jävelskap. Samtidigt berättar den en riktigt spännande historia, och vi får följa med ett gäng intressanta karaktärer på en äventyrlig resa genom 30-talets Europa. Allt i vacker harmoni - språket, berättelsen, budskapet. En annorlunda läsupplevelse med bilder som stannar kvar länge i huvudet - jag rekommenderar den starkt!

Beatriz my love

Alltså, himlakropparna igen. Den är i min ägo! Den har en jättefin dedikation! Jag är än mer besatt. Tack.

Svinalängorna av Susanna Alakoski

Titelns svinalängor är öknamnet på Ystads miljonprojekt, moderna hus med varmvatten, inomhustoalett och köksskåp i överflöd, där Leena och hennes familj glatt flyttar in på 60-talet.

Föräldrarna är finska invandrare och hårt arbetande periodare. Under de bra perioderna är kylen full och livet fint, under de dåliga perioderna förvandlas lägenheten till en kvart och barnen glöms bort. Mitt i röran står Leena och hennes två bästa vänner, och de är bara tre av alldeles för många barn som tvingas ta hand om sina föräldrar och syskon när inga sociala skyddsnät i världen fungerar.

Svinalängorna är en stark skildring av ett fattigsverige vi gärna förtränger. Vi får följa berättelsen ur ett barns ögon, ett berättarknep som gör romanen än mer gripande. Jag älskar hur all misär bara är det vanliga, helt utan värderingar. Leena iakttar, det är upp till läsaren att känna och tycka nånting om det som händer.

En värdig Augustvinnare, en intressant och lättillgänglig historia. Grattis Susanna, vilken grej!

Läsdrömmar och himlakroppar

I natt drömde Bokhora-Caroline om Allt och allt, och hon var inte ensam om att ha nördiga drömmar.

Själv drömde jag om min nya besatthet, Beatriz och himlakropparna. Jag har - i verkligheten - bara smygläst två kapitel, men blev alldeles yr av språket och tänkte såhär, såklart, såhär kan man ju skriva! Och i natt så drömde jag att jag läste den, och att den, såklart, var det bästa jag läst på år och dag. (Att jag sen drömde att jag leviterade av att läsa den kan vi ju glömma, eller se som en metafor kanske, men bra var det!)

Författarinnan till det drömda mästerverket finns till beskådan på Kulturhuset i morgon kväll, jag tror det blir fantastiskt. Jag ska dock inte dit och dyrka, det kom jobb och en film i vägen. Men läsa klart henne ska jag!

Harry Potter och 21 juli

Äntligen! Harry Potter and the Deathly Hallows, alltså sjunde och sista delen, släpps den 21 juli. Vad händer? Vilka segrar? Vem dör?

Tjuvlyssnat - boken

Tjuvlyssnat.se har blivit bok. Redaktörerna Damon Rasti och Gloria Hedman har samlat de roligaste tjuvlyssningarna i en fin liten presentbok, journalistbloggaren Isobel Hadley-Kamptz har skrivit förord och modebloggaren med de snyggaste kläderna, Hanna Fridén, har gjort omslaget.

Men varför köpa boken om man redan har läst tjuvlyssningarna på nätet? För att en bok är en bok är en bok helt enkelt. (Eller kanske en blok? Vad hände med det lilla freakordet?) Formatet funkar jättebra, tjuvlyssningarna är temaindelade, rubrikerna som alltid klockrena och det går helt enkelt inte att sluta läsa. Jag har nu knarkat boken från pärm till pärm, och känner redan av en begynnande träningsvärk i magmusklerna.

I morgon ska jag plåga alla jag känner med refererade tjuvlyssningar. Samt välja mina ord väl i alla typer av offentliga sammanhang, för, som Trissreklamen försöker intala oss, plötsligt händer det. Hur som helst, den här boken är helt klart vårens presentbok till alla med nån som helst känsla för humor.

Möte med det vilda, mitt på Södermalm!
(En mycket hårig man i shorts och linne kommer in i vagnen).
Gröna linjen, Medborgarplatsen.
Pojke 5+: Mamma, varför har den där mannen päls?
Mamman: Men Schhh!
Pojke 5+ (skriker): Men varför har han päls?!
(Alla på tåget börjar le, mannen tittar ilsket på ungen).
Pojke 5+ (lite rädd): Mamma, björnen tittar argt på mig nu!

Det är inte lätt för dagens ungdom att tillfredsställa sina föräldrar.
H&M, Umeå.
(Tonårsmamma samtalar med väninna om sonens kommande festivalbesök)
Tonårsmamma: Jo, och de är så seriösa förstår du, han och hans gäng. De har skrivit ut programmet för alla konserter och gjort upp scheman över vilka som ska se vad, och den som inte är på någon konsert ska vakta tältet. De tycker att det är viktigt att alltid någon är i tältet och har koll. De har verkligen tänkt på allt!
Väninna: Jaha. Men du tror inte att det där bara är något som han säger till dig, för att lugna dig liksom? De är ju grabbar.
Tonårsmamma: Hmm, nja, eller nej, de är ju väldigt seriösa han och hans gäng…
Väninna: Men i så fall vet du ju vad vi skulle ha kallat dem om vi var i deras ålder?
Tonårsmamma (uppgivet): Jo… Nördar.

Internationellt:
Overheard in New York.

Hål i huvudet av Jenny Jägerfeld

Minou är en vanlig södertjej som läser litteraturvetenskap, dricker öl på Carmen och är kär i sin pojkvän. En av dessa helt vanliga dagar väntar ett kassettband på henne hemma på köksbordet.

Hon tänker att det är en låt till henne från älsklingen, och trycker förväntansfullt på play. Det är ingen låt. Isak gör slut. Via ett kassettband eftersom han är rädd för att hon ska börja härja och eftersom han påstår att hon alltid avbryter honom och själklart mest eftersom han är feg. Isak gör slut, han har redan börjat hämta sina saker och han har naturligtvis träffat någon annan.

Minou blir tokig av sorg och allmän förvirring, och ja, hon härjar och avbryter och bränner sina broar i snabb takt, innan hon impulsivt som tusan drar till San Sebastián på obestämd tid. Den yttre och inre resan kan börja!

Hål i huvudet är en rolig, arg och galen uppbrottsroman med svindlande tempo. Den känns lite som en systerroman till Dannyboy & kärleken, men med den stora skillnaden att Minou är störtsäker på vad kärleken är. Hon vet, för hon har haft den, och hon har den sorgligt nog kvar inom sig, bara enkelriktad nu.

Japp, jag älskade den, och japp, jag sträckläste den. Och det tycker jag att du också ska göra.

Littlögner och listor

Har jag nånsin ljugit om att jag har läst en bok? Absolut. Det är inget som jag gör vare sig regelbundet eller med stolthet, men visst har det väl hänt nån gång, ofta i samband med het diskussion med litteraturpretto på fest.

Och jag är, i alla fall enligt säkra källan Expressen, inte särskilt ensam om det. Till och med kända litteraturprofessorer har dragit och och annan vit boklögn i sina dar, i varje fall i den vilda ungdomen... Hur som helst så kunde jag inte motstå den lilla listan (som även hittas här och var i bloggvärlden), jag är ju ett stooort fan av listor. Inga lögner här, jag lovar, de fetade är lästa:

1. Jack av Ulf Lundell. (Flera gånger till och med, varav första var en mycket passionerad sträckläsning i gymnasiet.)
2. Utvandrarna av Vilhelm Moberg. (Jag ska, Åsa, jag lovar!)
3. Hemsöborna av August Strindberg. (Tycker mig ha läst tillräckligt mycket Strindberg för att kunna hoppa över den här.)
4. Nässlorna blomma av Harry Martinson. (Japp, på littveten såklart, tillsammans med Moas Kvinnor och äppelträd, gillade dem båda starkt!)
5. Röde Orm av Frans G Bengtsson. (Det känns som att jag har läst den, men det är nog bara för att min pappa pratade mycket om den när jag var halvliten.)
6. Arn-böckerna av Jan Guillou. (Nej.)
7. Sagan om ringen-trilogin av JRR Tolkien. (Nope, skulle vara duktig och läsa allt i rätt ordning, vilket ledde till att jag gav upp Bilbo efter den tusende sången...)
8. Krig och fred av Leo Tolstoj. (Är dålig på de stora ryssarna...)
9. Svindlande höjder av Emily Brontë. (Lovely!)
10. Män är från mars, kvinnor är från Venus av John Gray. (Har läst delar, det är, milt sagt, inte min kopp te...)
11. 1984 av George Orwell. (Kommer säkerligen att läsas om vid tillfälle.)
12. Lysande utsikter av Charles Dickens. (Nope.)
13. Harry Potter och de vises sten av J K Rowling. (Såklart!)
14. Jane Eyre av Charlotte Brontë. (Åh!)
15. Da Vinci-koden av Dan Brown. (Han kan sin grej, den där mr Brown.)
16. Anne Franks dagbok av Anne Frank. (Måste läsas!)

Så, 7/16 alltså, inget strålande resultat... Får man klaga på urvalet?

Uppdat: Har nu ändrat korrfel #3 i listan. Än en gång, lita aldrig på den snabba journalistiken. Och hojta gärna till om du hittar mer!

Stockholm läser I skuggan av ett brott

Årets stockholmsroman är utsedd - i år läser vi Helena Henschens I skuggan av ett brott. När vi har gjort det dekorerar vi oss stolt med blåa fjädrar (en i rockknappen?) och ger oss ut på stan på jakt efter andra blåa fjädrar, tillika stockholmsromansläsare, att diskutera boken med. Stockholm läser ger en underbar möjlighet till spontana littsnack främlingar emellan. Visst är det en fin idé?

Tidigare års romaner har varit De i utkanten älskande av Johanna Nilsson (2006), Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri (2005), Änglarnas stad av Heidi von Born (2004), Mina drömmars stad av P A Fogelström (2003) och Doktor Glas av Hjalmar Söderberg (2002).

Sååå många blåa fjädrar har väl dessvärre inte skymtats under åren, men bra böcker har det varit! Om årets bok har jag också bara gott att säga, det är en både välskriven och spännande roman om en annan tid, ett annat liv och en stor familjetragedi. I skuggan av ett brott är en stockholmsskildring, en familjeberättelse och en kriminalhistoria på en och samma gång. Underbar!

Är fjädern på? Vi ses på stan!

Äntligen

Svinalängorna i min hand. I pocket!

Kvinnor som tänker för mycket

Saker jag funderar på:
... exakt hur mycket kommer jag att tycka om Luftslottet som sprängdes?
... kommer den till och med att vara bättre än tvåan?
... vad handlar den om egentligen?
... hur många dagar är det kvar till den fjärde juni?
... är det kanske dags för en omläsning av ettan och tvåan snart?
... och hur blir det med fyran?
... och vad är det för luftslott egentligen?

Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket av Gunnar Ardelius

Nu har jag läst boken med årets klockrenaste titel två gånger på lika många dagar, och jag kan lätt tänka mig att loopa den i all evighet. Det här är världens finaste och bästa kärlekshistoria! Jag älskar att den heter det den gör, att den handlar om den första och största kärleken och allra mest att den är så snävt berättad.

Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket handlar bara om hur hennes hud känns första gången, hur hennes tröja luktar och hur hennes avskavda nagellack inte smakar. I bakgrunden skymtar pappor och mammor och fester och resor förbi, men inget av det är egentligen det viktiga. Betty och Morris är huvudpersonerna, på sätt och vis de enda personerna, i den här fantastiska fragmentariska historien. Ung som gammal - läs läs läs!

"När vet man att det är slut?"
"Kanske när man känner sig mer kär i sina minnen än i den man har framför sig."

Listan - årets böcker 2006

2006 var det första året som jag var trogen min läsdagbok. Jag började visserligen lite sent, men från februari till december läste jag 79 böcker som jag flitigt registrerade i mina fina små läsloggböcker. Och mycket bra var det, här kommer det allra bästa av min läsning 2006:

Bästa romanerna
1. Prep av Curtis Sittenfeld – varför händer aldrig livet, undrar 14-åriga Lee? Sååå bra om internatskoleliv och klass.
2. Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda – snabbflytande fin fransk filosofi om livet och kärleken.
3. Den andra kvinnan av Douglas Kennedy – ojojoj, vilken storslagen kärlekshistoria med världspolitik och svek som förhinder.
4. Pappersväggar av John Ajvide Lindqvist – krypande vackra noveller där skräcken alltid bor granne med vardagen.
5. Towelhead av Alicia Erian – stark, suggestiv tonårsskildring.

(Nästan där: Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger, Kall hud av Albert Sánchez Piñol, Mannen under trappan av Marie Hermansson, Ikarosflickan av Helen Oyeyemi)

Bästa deckarna
1. Flickan som lekte med elden av Stieg ”The Man” Larsson – äntligen en tvåa som överträffar sin föregångare!
2. Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson – smart och ruggig sträckläsning. En ny Mankell?
3. Änglarösten av Arnaldur Indridason – Reykjavik, spänning och fascinerande människoöden.
4. En drink före kriget av Dennis Lehane – trasigt och genialiskt som vanligt när Lehane är i farten!
5. När jorden rämnar av Reggie Nadelson – mörk och annorlunda NY-thriller som utspelas i skuggan av 9/11.

Bästa fakta / memoar / non fiction
1. The Year of Magical Thinking av Joan Didion – fasligt vackert om att sörja och leva.
2. Sista resan till Phnom Penh av Jesper Huor – gripande om att söka sin familjs spår i Kambodjas historia.
3. The Game av Neil Strauss – rasande välskrivet och underhållande reportage om hårdraggande nördar.
4. Emma vem är du? av Calle Ljungström – roligt och rörande kärleksletarprojekt.
5. Klass – är du fin nog? av Anneli Jordahl – en omläsning som inte gjorde mig besviken.

Bästa ungdom
1. I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell – fantastisk skildring av tonårsvardag, kärlek och sorg.
2. Hur kär får man bli? av Katarina von Bredow – pirrigt om första kärleken, varmt om trasiga familjer.
3. Förföljaren av Magnus Nordin – riktigt ruggig tonårsdeckare.

Bästa barn
1. Lill-Zlatan och morbror raring av Pija Lindenbaum – underbart om kärlek och svartsjuka.
2. Vem bestämmer? av Stina Wirsén – stor humor om vardaglig maktkamp.
3. LasseMaja-böckerna av Martin Widmark och Helena Willis – charmiga mysterier för nybörjarläsare.